Monday, April 14, 2008

Gore Vidal - Evigt krig för evig fred! (2005)

,,,,,

Gore Vidal är en stridbar herre. Spännande, intressant, plump och konspiratorisk. Fast hans konspirationer är oftast väldigt väl underbyggda och man börjar faktiskt fundera lite smått om det inte är så att Tim McVeigh kanske offrades som syndabock för bombningen i Oklahoma 1995. Jag kommer ihåg att jag tänkte det redan då eftersom jag precis hade sett "I faderns namn" och bara kände att ibland går det bara för fort. Tim får mig också att minnas när det hände och jag var i Montana och min flickväns mormor var den som upplyste oss i telefonsamtal från Sverige om att det hänt. Hennes fråga var klassisk. "Hörde ni smällen?". Nej, det gjorde vi inte. Eller när vi besökte New York några år senare och det diskuterades vid matbordet om han borde avrättas eller inte. Kvinnan i familjen vi bodde hos var helt övetygad om att det var det enda rätta, men också att det bara var svarta som begick brott för det kunde man se på TV. Då är det svårt att vara en välartad gäst. Mannen i hushållet var lite mer återhållsam och tyckte att det kanske inte var helt säkert att han var skyldig och därför var det lite magstarkt att avrätta honom. Med andra ord hade mannen min sympati ända tills han förstod att jag var socialist och ansåg att jag därmed var fascist. Detta eftersom jag tyckte att det var att utnyttja kineser när man gav dem usla löner i hans usla fabriker i Kina. Nåja, det har ska handla om Gore Vidals bok "Evigt krig evig för evig fred" och inte mina möten med udda människor.

 

Att läsa Gore Vidal är som att läsa en text av en intelligent, uppretad pitbullterrier. Han hugger och biter mot allt som är i hans närhet. Men han gör det med finess och upplysande. Boken är en antologi med en mängd olika artiklar om framförallt amerikansk utrikespolitik och rättsäkerhet. Hans språk är underhållande, men det kan ibland bli lite många svåra referenser för en svensk läsare. Tack och lov har översättaren gjort ett gott arbeta att förklara många av dem. Boken är ibland en aning tjatig om en del saker, han citerar om och om frasen "Evigt krig för evig fred", Roosevelt provocerade Japanerna till Pearl Harbour, Truman bombade Hiroshima för att skrämma ryssen och när han så många gånger, under så många år påstår att USAs budget är så dålig att en krasch är nära förestående att man nästan kan tro att man har att göra med La Rouche, och det är inget fint betyg. Men det är en viktig författare, och det är en viktig bok, dessa problem till trots. För Gore Vidal kan sin amerikanska historia, och han lär ut den på ett ypperligt vis. Jag kan betydligt mer om USA och världen efter att ha läst denna bok! Det sista kapitlet sammanfattar boken på ett underbart vis i en intervju med Marc Cooper. Ska man bara läsa en kort text för att förstå amerika ska man läsa denna avslutande intervju i denna väsentliga bok!

 

/Mattias

Wednesday, April 02, 2008

Åsa Linderborg - Mig äger ingen (2007)

Vilket mästerverk! Vilken fantastisk insyn i det varma som kan finnas även i en problematisk familj. Att läsa Linderborgs bok är en liten seger för varje sida. Texten flyter fram, varje ord är nödvändigt och inget sägs som jag inte vill veta, det är få böcker förunnat. Visst, alla hyllar den här boken, och det är verkligen välförtjänt. Alla vet så klart också vad den handlar om, så jag skriver inte om det. För mig är det ändå den politik som beskrivs i ett verkligt livsöde som är det mest intressanta, hur kapitalismen slår hårt mot vissa människor, de som inte kan gripa det halmstrå liberalerna menar är den livlina vi alla har att lita på. Och hur hur Åsas morfar definierar socialismen, med vilken naivitet de tror att precis allt ska bli bra när socialismen kommer. Även om de kanske ligger något närmare syndikalismen än vad till exempel dåvarnade VPK gjorde, och gör i än i dag, det ligger nog mig väldigt varmt om hjärtat också, partibok till trots.

"Arbetarråd ska äga och sköta och styra fabrikerna kooperativt. Arbetarna ska rösta fram sina förmän, Vinsterna ska gå till att göra arbetet mänskligt och till välfärd åt alla. Det ska inte vara som i Sovjetunionen, socialismen har inget med stat och parti att göra, folket ska själv ha makten över produktionen och produktionsöverskottet. Ingen, och då menar jag ingen, jänta, ska tjäna pengar på någon annans arbete. Skulle socialismen ha någon chans måste revolutionen starta i New York, och det skulle dröja."

Det är en för smal definition av socialismen men det är en god början, för det är makten över arbetsplatsen som är början på revolutionen.

/Mattias


,,,,


Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Mig äger ingen av Åsa Linderborg